
I den här uppstartsfasen av företaget har det varit (och är det fortfarande) en hel del pappersjobb och kontorsarbete. Många timmar tillbringas framför datorn och i telefonen. Texter som ska skrivas, avtal gås igenom, beställningar, bokningssystem på nätet, tider som ska läggas in, beslut som ska tas, osv. Min kropp känner av det stillasittande arbetet. Den känns på ett annorlunda sätt än vad den brukar göra. Stelare. Framför allt på morgonen.
En sak som jag aldrig kommer att glömma är liknelsen som min lärare Monika sade för sisådär 15 år sedan när jag vidareutbildade mig i Derego. (En slags teknik som har inspiration i Osteopatin.) Kontorsarbete, eller när vi sitter och fokuserar oss stillasittande, gör mycket med kroppen som vi inte tänker på.
Övning, Nålen och tråden.
Så sätt dig ned och föreställ dig att du har en liten nål i din vänstra hand. Du kan göra det om du vill. I din högra hand har du en tråd. Försök nu att stoppa tråden genom det lilla lilla nålsögat. Det är svårt att pricka rätt. Du får göra många försök. Rikta nu ditt fokus på vad som händer med och i din kropp och din andning under tiden som du gör alla dina försök att träffa nålsögat med tråden.
Vad händer med din andning? Blir den djupare eller ytligare? Diaphragman, den stora andningsmuskeln inne i revbenskupolen, får den spelrum eller krymper den? Dina axlar? Dras de framåt eller bakåt? Uppåt eller nedåt? Armar? Fingrar? Inre lårmusklerna och vaderna? Tårna? Slappnar av eller ”roterar” de inåt? Käkarna? Biter du ihop eller slappnar käkarna av? Vad händer i din kropp? Känner du dig avslappnad?
Nu kan du släppa övningen. Kanske vill du skaka loss dina fingrar och sänka axlarna. Rulla dem bakåt och ta ett djupt andetag. Flera djupa andetag. Ställa dig upp och skaka loss benen. Ett i taget. Svinga dina armar från sida till sida och rotera överkroppen med armarnas hjälp. Som en trasdocka. Kanske vill du lägga din vänstra hand på ditt hjärta med den högra över den vänstra och känna ditt hjärta slå där inne. För dig. För din kropp. Känna värmen från händerna sprida sig.
På något sätt kan jag känna ett förlåtande mot min kropp och dess stelhet när jag blir medveten om vad denna övning gör med min kropp. Just så reagerar den ju också när jag sitter framför datorn och jobbar. I många många timmar. Det är inte konstigt att den är extra stel nu. Den talar helt enkelt till mig. Och säger att det är helt normalt att den är stel. För så blir den, kroppen, musklerna när vi fokuserar vårat mind länge på en sak.
Du får gärna dela med dig av dina tankar och funderingar om du vill.
Allt gott så länge.
Helena

Lämna ett svar