Hej.
Den 15 september fyllde Helenas friskvård 1 år. Det är med stor tacksamhet som jag nu faktiskt kan blicka tillbaka i backspegeln. Tacksamhet till er kunder, nya som gamla som hittat hit till den lilla röda stugan på landet. Tacksamhet för alla fantastiska möten som skett där inne. På yogamattorna. På massagebänken. I fåtöljerna.
Tacksamhet att mitt lilla företag fortfarande existerar trots att Corona viruset kom just när mitt starta eget bidrag tog slut. Att jag fick extra jobb som personlig assistent när jag behövde det som bäst. Tacksamhet att jag och min familj har hållit oss friska. Tacksamhet att jag får och kan arbeta med det som jag tycker om allra mest. Vilken ynnest.
Det är så lätt att ta förgivet allt det vi redan har. Livet rullar på. Det är arbete, träning, skjutsningar, hämtningar och lämningar, möten, föräldramöten, planerande, gå ut med hunden/hundarna 😉 osv. Allt i en strid ström. Inte konstigt att vi inte ”hinner stanna upp” och tänka på vad vi har här och nu. Oftast kanske sådana tankar kommer det när någon livskris. Som något dödsfall eller sjukdom. De senaste dagarna har jag lyssnat och sett en hel del av Björn Natthiko Lindeblad på radion och tv:n. I dagarna har han släppt en bok. ”Jag kan ha fel.” Jag följer honom även på Instagram och Facebook och har gjort det ett par år. Björn levde som Thailändsk skogsmunk i 17 år och kom sedan tillbaka till Sverige. Han berättar om sitt liv och håller meditationer och föreläsningar i Sverige och utomlands. Björn fick diagnosen ALS för några år sedan. När jag ser och hör Björn blir det som att något inom mig stannar upp i den där spiralen av görande. Hans närvaro får mig att bli närvarande. I den närvaron kan jag bli uppmärksammad på vad jag har i mitt liv. Så mycket att känna tacksamhet inför. Jag vill tipsa om hans meditationer och samtal som finns på Spotify. Jag vill också varmt tipsa om hans två sommarprat i P1.
Min hemsida håller på att uppdateras. Lite nya bilder. Sociala medier ska kopplas. Min vän Josefin passade på att ta bilder på mig för ett par veckor sedan. Vi tog en promenad med vovvarna (alla 4) i höstvädret. Inte helt lätt att ha koll på koppel och samtidigt titta in i kameran. Här ovan ser ni ett av de mest spännande resultaten.
Tack till dig som läser det här. Med kärlek:
Helena
Lämna ett svar